Vaknade vid halv 8 och passade på att ge max lite nyponsoppa, eftersom han bara fick dricka det till 8. Efter 8 fram till 10 fick han bara dricka klara drycker.
När Roger vaknat så masade vi oss iväg ner till frukosten. Det kändes lite grymt att sitta där och moffa o äta o max fick bara dricka lite äppljuice. Han gjorde ett par försök att plocka lite frukost från pappas tallrik, men gav fort upp.
11.30 skulle vi vara uppe på avdelningen, men var där redan vid 11. Å tur var väl det för de andra 2 kateriseringarna hade gått så fort så Max var välkommen upp med en gång. In i duschen och fick sina ljumskar tvättade, fick lite piller och fort iväg till operation. Väl framme så fick Max sitta i mitt knä när de sövde honom. Han somnade på 1 sekund!
11.30 Började de och 13.10 ropade de på oss o sa att han låg på uppvaket. Vi åkte upp och där låg han och sov för fullt. Dr. björn kom och pratade med oss och visade lite bilder. Allt hade gått bra, de hade gått in i båda hans ljumskar, men han har ett stort hål på 11mm. Men det possitiva är att det går att operera. Det tog nog en halvtimme innan Max vaknade till. Det första han såg oss så skulle han upp till oss. Problemet var att han var tvungen att ligga ner i 8 TIMMAR efter operationen.
Ner till avdelningen igen. Där skulle vi ligga i en säng med max och försöka hålla honom still......Men det var ju inte kul! Han ville upp i knät, ner och leka mm. Efter någon timma så började det blöda från sticket i aorta ljumsken. Oj vad det blödde.
tillslut efter ett par kämpiga timmar så fick han äntligen komma upp i vangen och ligga i den. Vi fick lov att gå ner till kaffeterian en liten sväng. Oj vad skönt det var. Väl där nere sa vi hejdå till pappa och han åkte tillbaka till hotellet.
Vi gick upp till avdelningen igen och gick runt lite och pratade med lite andra barn o föräldrar. Fixade lite gröt och efter ett tag så stoppade jag den lilla herren i säng. Det tog ett bra tag innan han somnade, han kultade omkring i sängen. Men vid 21 tiden så sov han iaf.
Natten gick bra, Max sov hele natten, men jag sov nästan inget!!! Sicket liv det var på avdelningen! I rummet brevis oss hade vi en liten tjej som illskrek nästan hela natten....stackars henne!
Max vaknade redan 6.15, men då hade jag varit uppe sedan länge. Försökte få honom att sova lite till, men det gick inte. tog upp honom å vad glad han blev när han fick komma upp!!!! Han sprang runt i rummet för fullt. Fick lite frukost och så komm ronden.
Väl vid 10 var vi klara med allt och fick lov att åka hem!!!! Vi nästan rusade till bilen. Men i ryggsäcken vet vi att vi tidigt i höst ska vi tillbaka för att göra en stor hjärtoperation. Då kommer de att öppna hans bröstkorg och stanna hans lilla hjärta i ca 1 timme...Usch usch. vistelsen då kommer att bli betydligt längre, allt mellan 9 dagar till 3-4 veckor.
Hej på er!
SvaraRaderaHar läst vad ni och framför allt Max fått varit med om, stackars liten kille!
Men vilken tur att ni fick komma så pass fort ändå och de ni och de vet vad som skall göras! Även om det såklart känns jobbigt när ni vet att ni måste tillbaka i höst för den större, men nu hinner ni ändå förbereda er mentalt lite inför det!
Tänker på er, många kramar Eva & Theo med familj!
Skönt med en rapport! Tänkt på er hela veckan!/ Kramar/ Ingela
SvaraRaderaHej Eva! Jo det är sant att nu vet vi hur det ser ut o hur det funkar där nere. Det går säkert bra Ha det gott. Kram
SvaraRaderaIngela! tack tack. Hoppas allt är bra med er! Kram kram